Vi behöver nationalstater, vi behöver ordning och reda och någon som fördelar skattepengar till dem som behöver hjälp i livets alla skiften. När staten inte fungerar blir det som för romerna, de måste söka sig någon annanstans. Förr såg jag romska tiggare bara i Italien och Frankrike, stora länder med en katolsk befolkning varav många tar sin tro på sådant allvar att det märks i vardagslivet. Nu kommer de också till Sverige. Jag är stolt över det ,om man nu kan vara stolt över att ha råkat födas inom ett visst rikes gränser. Tur som en tokig hade jag på min födelsedag och mina föräldrars födelsedagar och deras föräldrars födelsedagar och...
Nationalstaten gör alltså skillnad. En demokrati med en välfärdsstat är en försmak av Guds rike på många sätt och jag tror inte det är en slump att det är bättre att leva i det av kristendomens väckelserörelser starkt präglade Sverige än i Nordkorea med en blandning av kommunistisk och solgudsmonarkisk diktatur. Men nationalismen har också gjort oändlig skada. Jag gladde mig därför storligen under förra lördagens långa hundpromenad då jag avlyssnade detta hoppingivande program om skotsk nationalism. Denna slags nationalism är precis vad jag efterlyser när jag varje nationaldag spelar världens bästa nationalsång: Gud välsigne Afrika, den är dessutom skriven på flera språk i original.
Här en version från Rugby-VM, lyssna till publiken! Klickar ni in er på you tube får ni hela texten översatt till flera språk därav svenska. Sedan kommer förstås den klassiska versionen med Miriam Makeba, Ladysmith Black Mambazo och Paul Simon innan Sydafrika blev fritt och den ovan nämnda trespråkiga versionen av sången ännu var en dröm om en framtid som många inte vågade hoppas på. Den här bönen bads ändå envetet om och om igen. Märk att den övergår i ännu en bönesång: "Reveal yourself!" Jag tror Gud hörde bönen. Vi fortsätter att välsigna Afrika till dess 1 Kor 15 slagit in hos alla och överallt och kanske efter det också. Jag kan tänka mig att alla på jorden då vill sjunga "Gud välsigne världen" med Miriam Makeba, Mahalia Jackson , Nelson Mandela och änglarna:
Åh, den måste man lyssna på. Nationalsånger är ett speciellt kapitel. Den svenska är inte så kul, ssk texten. Kanadas låter PRECIS som den var gjord av Benny Andersson. Varje gång jag hör Frankrikes så fortsätter den i mitt huvud med Beatles Loove Loove Loove (All you need is Love). De amerikanska och sovjetiska ack så pampiga. Latinamerikanska i superhögt tempo och skrällcymbaler.
SvaraRaderaNej, nu är det dags att gå upp och köra bort till yngsta dottern Bella som fått lite sovmorgon. Jag är i Svalöv, skåne, och ska hämta henne och hennes saker efter två år på folkhögskola.
Känns lite läskigt att köra hela vägen till Uppsala, men det gick ju att köra ner..
Hoppas bilresan gick bra trots all trafik där nere i södern.
RaderaJa nationalsånger är kul men skrämmande lyssning ibland. Tyvärr är Sveriges tung att sjunga och riktigt pekoralmässigt skriven.
Tur att vi har Sydafrika (och några afrikanska stater) som valt en psalm och en bön till nationalsång. Snacka om stark sång som duger till flera nationer!
Det värsta tycker jag är när kristna delar in sig själva i national stater och gudsrike blir sekundärt, ingen trovärdig tro när kristna mördar kristna för att presidenten var viktigare är gud. Den japanska är ganska kul,lär vara den korstaste och väldigt filsofisk liksom :)
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=29FFHC2D12Q
Ja, som kristen har man först och främst guds rike som nation och det innefattar ju alla nationer och länder.
Raderaexakt, alla brödrar och systrar oavsett nation är just brödrar och systrar, menar jag :)
RaderaJa, Gud har bara skapat en mänsklighet och "raser", "nationer" och "gränser" är mänskliga tankekonstruktioner.
RaderaJag förstår att du gillar Japans nationalsång, texten skulle platsa i Sagan om ringen med omnejd=)
SvaraRaderahaha...det har inte tänkt på Alma =) men när jag funderar på det hade det varit en perfekt national sång för dvärgar,hober,alver och människor
RaderaMå du regera,Midgård *
i tusen år,
i åttatusen generationer,
tills småsten
blir till klippor,
täckta av mossa
* middle-earth på engelska , fick reda på idag att Tolkien "knyckte" det från nordiska mytologins,midgård
Ja Tolkie hade koll på Norden och dess kultur. Quenya, högalvernas språk hade finska som förebild och dvärgarnas hade isländska som inspirationskälla och namnen kommer från Eddan. Men även fornengelsk litteratur talar om Midgård, för ca 1000 år sedan var engelskan och de nordiska språken så lika att de kunde kommunicera under tiden då Danelagen rådde i nuvarande England. Det anglo-saxiska Beowulfskvädet är en tydlig inspirationskälla till Bilbo.
RaderaVäldigt Intressant Alma, mycket jag inte visste, har hört talas om Beowulf. en kille som heter Peter Pringle har jag sett på Youtube som sjunger lite kort om det gamla kvädet.
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=G4BUkOjxuZo&list=RDG4BUkOjxuZo#t=98
Jag läste Beowulf på en bussresa från Umeå till Kiruna när tåget var havererat. Jag var på hemväg från Östafrika och det var en vacker februaridag utanför tågfönstret och himlen var blå som den bara är då. Efter en stund började jag känna igen intrigen i Bilbo. Så många hemkomster på en gång. Det var en läsupplevelse jag aldrig glömmer.
Radera
SvaraRaderaDenna har en helt annan ton än det vanliga bombastiska.
Forever your skies,
Your air set my heart in tune
As if it were a flute.
In spring, O mother
The fragrance from your mango groves
Makes me wild with joy,
Ah, what a thrill!
In autumn, O mother
In the full blossomed paddy fields
I have seen spread all over sweet smiles.
What beauty, what shades,
What affection, what tenderness!
What a quilt have you spread
At the feet of banyan trees
And along the banks of rivers!
Oh mother mine, words from your lips
Are like nectar to my ears.
Ah, what a thrill!
If sadness, O mother
Casts a gloom on your face,
My eyes are filled with tears!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaOj den var Fin Klaus :) mer natur och känslor i den sången.
SvaraRaderaBangladesh..
SvaraRadera(Upptäckte sedan att en nobelpristagare i litteratur skrev texten, och då förstår man ju att värsta klyschorna filtreras bort.)
Tänka sig att det finns sådana litterära skatter i nationalsångernas pekoralförsamling.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera